igår, den 26 maj, somnade min kära farmor in.
vackert
hela familjen var samlad och vi stod runt hennes säng och sjöng psalmer.
mitt i allt slutade hon bara andas, och pulsen tunnades sakta ut.
död kan tydligen vara läskigt, men inte i det här fallet.
att sakna någon kan vara en skön känsla, trots allt.
att hela tiden ha personen i sina tankar gör att man inte glömmer.
just nu saknar jag två personer.
3 kommentarer:
hmm, vem är nummer två... *funderar* kan det vara jag kanske? ;)
Hej Vännen!
Tänkte bara säga att jag tänker på dig efter att din Farmor rest hem...ibland kan det faktiskt vara skönt att sakna någon, men två...?!?
/Pernilla
ja pörnil. vi får ta det eye to eye nån gång... :) kul att du läser förresten!! kram!
Skicka en kommentar