Spotify

Jag har börjat spotifya. Rätt skönt att bara söka på någon artist eller genre och lyssna så mycket man vill. Ibland kommer dock Bert Karlsson och avbryter...

Surdeg

Surdegarna är påbörjade. De har börjat bubbla rejält sedan igår, imorgon ska de matas igen.

Babyspotting tour

Vi ska ta en liten Sverigesemester den kommande veckan och, som Oskar kallar det, babyspotta. Alltså - titta på nykomna bäbisar. Kanske slinker en och annan barnvagn förbi ögonen oxå. Först bär det av till Huskvarna och sedan uppåt landet igen. Skönt med lite ledigt(säger hon som är ledig hela tiden). Frid så länge vänner!

Brödtankar

Tycker ju, som ni nog vet, om att baka. Och eftersom det är så trevligt med hembakt bröd klurar jag lite på att fördjupa mitt bakande något. Jag vill ge mig in i surdegens värld. Den är lite läskig. Jag har aldrig gjort en surdeg och det verkar som att man måste ha lite framförhållning. Men. Nu när jag har oceaner av tid till mitt förfogande så borde det ju inte vara något problem...

Resurser: Har dels Riddarbageriets bröd, en finfin bok hemma. Jag har dessutom surfat lite och hittat den här fina bloggen och den här trevliga hemsidan och med dessa herrar (det verkar som om det är poppis bland män att baka surdegsbröd) ska jag nog få mig en skjuts framåt. Jag får återkomma när det blir resultat!

Dagens aktiviteter

Plockat årets första vitsippor.

Läst denna bok. Han skriver lättläst och ärligt. Berör.

Bakat scones, som på den gamla goda tiden.

Börjar bli trångt

Påsken hos oss

Korset- viktigast dessa dagar.

Peltor, så jag inte skulle höra var Oskar gömde mitt påskägg.

Stolt äggamålare.

Besök av gravida Emma, v. 40+2...

...och hennes Johannes...

...och Birgit och Rulle.

Härlig helg.

to do

Idag har jag tänkt:

• vattna blommor
• skicka in blankett om sjukskrivning till Försäkringskassan
• lämna tillbaka filmen från igår
• fixa klart lite grejer på jobbet
• boka tvättid
• ha andakt
• fundera ut någon trevlig middag
• bjuda in gravida grannarna till påsklunch på lördag
• diska morgondisken
  

A rainy day

Regn! = snön smälter :)


Sjukskriven på grund av foglossning... Tips på vad man kan göra om dagarna?

Började med att kolla gullig B-film tillsammans med maken.
(bild hämtad från WarnerBros´hemsida)

Dagens

Påskkycklingar, ulliga gulliga.

Brödbak. Leahs fläta.

Vårtecken, taget med mobilkameran på väg till Willys.

Vååår

Nedräkning

Knycker idén av Mia till bäbisnedräkningen. Är annars hemma och tillfälligt (hoppas jag!) sjukskriven på grund av foglossning. Tråkigt och ont. I övrigt mår vi alla tre bra, den minsta av oss sparkar och lever loppan i magen.

iMac

Denna har tagit sin boning hemma hos oss! Glädje!

Buff

Tror jag kände en spark idag... Fast det är otroligt svårt att veta, inte har jag haft någon liten människa inuti mig förut... Spännande! Jag befinner mig nu i vecka 17 och ser fram emot ultraljudet som vi snart ska på. Byxorna börjar kännas lite trånga, men det gör inget - det beror ju på en liten bäbis!

Bäbistid

Släpper härmed ut den glada nyheten i cybervärlden att en bäbis växer i min mage. Går allt som det ska "levereras" den i mitten på augusti. Vi är jätteglada och jag har hittills mått oförskämt bra bortsett från lite ökad trötthet.

I övrigt går jobbet på högvarv med mycket patienter och lite för mycket övertid. Men vi njuter av den lediga tid vi får tillsammans.

Vi har ca 40 cm snö och idag stålande sol och 18 minusgrader. Riktig vinter som förhoppningsvis håller i sig tills Vasaloppet är över. Sen får det gärna bli vår...

Natt igen.

Andra natten. Åt middag hemma innan jag åkte hit, var ändå rejält hungrig vid 24-tiden. Fikade lite - konstigt att äta mitt i natten, det tycker även magen som blåser upp sig fint... Tröttheten har varit okej, kunde faktiskt sova på dagen, vaknade dock vid 12 och var hungrig. Kunde somna igen efter att ha ätit frukost. Permanent nattjobb kanske inte är nåt för mig, men att hoppa in någon natt så här funkar bra. Hoppas ni sovit gott.

Natt på Mora Lasarett

Jobbar natt för första gången i mitt liv. Det går bra, timmarna hittills har rullat på, nu börjar jag dock känna mig lite trött. Jag sov ett par timmar hemma innan jag gick hit, som det känns nu kommer jag garanterat kunna sova när jag kommer hem igen... Jag ska jobba nästa natt oxå. Uppdaterar eder kära läsare om hur det går. Sov i frid.

I Uppsala

Hemma över julen i Uppsala. Trodde det skulle vara helt grönt men här har fallit några snöflingor idag...

Bor hos svärföräldrarna några dagar och sedan, över juldagarna, hos mamma och pappa. Mysigt.

Kirrat

Bilen är besiktigad - tyvärr fungerade inte högra halvljuset... Bilen underkänd!

Åkte direkt till verkstaden och fick det ordnat - 166 kronor!

NU är julen räddad!

Morr

Det här damp ner i brevlådan idag:

Meddelande
Enligt vägtrafikregistret har fordonet körförbud på grund av utebliven kontrollbesiktning. Till dess att fordonet är besiktat och godkänt vid kontrollbesiktning får det endast användas för färd kortast lämpliga väg till en verkstad för reparation....

Oj! Bilprovningens system har buggat så vi inte fått någon kallelse för kontrollbesiktning. Så nu har vi kört med körförbud på bilen sedan 1 december!

Tid för kontrollbesiktning fanns som tur var redan imorgon kl 8.40. Julen är räddad!

081212

vinter i dalarna

på promenad...

...i vinterlandet

kransen på vår dörr

Livet utan TV

Oskar sålde sin TV för ungefär ett år sedan. Bor man i korridor eller hemma hos föräldrarna är ju inte det något problem. Annat kan det vara när man har flyttat in i ett gemensamt hem i skogen i Mora, och mannen jobbar kväll en hel vecka. Istället för att titta på TV kan man:

:: Vattna blommor + bekämpa ohyra på orkidéer
:: Sticka på sin norsktröja
:: Läsa Bibeln eller be någon tidebön
:: Vila i den sköna, fina sängen
:: Mata Barbro (kampfiskhanen)
:: Längta efter maken
:: Måla en ljugarbänk
:: Lyssna på P2.
:: Baka något gott
:: Fundera på var tavlorna ska hänga
:: Försöka sålla bland 1700 bröllopsbilder

Nu frisur

Flytt flytt flytt

Nu flyttas det för fullt i huset. Jag går runt överallt för att hitta saker som är mina. Det känns lite sorgligt att lämna familjen, vännerna och staden. Å andra sidan får jag börja ett helt nytt liv med min underbara man. Mora, here we come, imorgon!


Frid.

Idag gifter jag mig!

Nu ska bara det allra sista göras på naglarna, sen iväg till frisören. Vi ska vara där redan halv åtta. Har väl haft lite svårt att sova inatt, men ser fram emot en enormt spännande dag, då jag går från fröken till fru. Grattis till oss!

Sista veckan!

Nu är det bara fem dagar kvar tills jag står som brud. Det känns som att läget är under kontroll, lite saker att fixa nu sista veckan så klart. Nu börjar jag även känna av lite lite pirr i magen. Tänk att jag ska få gifta mig med Oskar, världens bästa man... Det är nåd.

För två veckor sedan passade mina underbara vänner på att "röva bort mig" på möhippa. Jag fick försöka övertyga folk om vikten att använda cykelhjälm och att det borde bli lag på detta. Efter det följde gocartåkning, där jag efter mycket om och men blev tvåa! Gocart är riktigt kul! Självklart hade jag på mig en vacker ljusgul klänning med volang, tiara och slöja större delen av eftermiddagen. Efter gocarten började magen suga och vi åkte tillbaka in till stan och ner till ån för att ha picnic, så gott och välgjort! Alla de vänner som jag önskat skulle vara med, kunde komma - verkligen roligt!! Kvällen avslutades med mys, godis, glass, kladdkaka, en liten tävling och massa prat. En helt fantastisk dag! TACK alla underbara vänner!!

Listor...

Istället för att vältra mig i listor över vad som bör göras har gör jag nu en lista över vad som är gjort.

• klänningen är upplagd och klar
• skor är fixade
• mat är fixat
• fordon är delegerat
• kläder till Oskar är fixat
• kläder till best man och tärna är fixat
• gästlistan är fixad
• fotograf är fixad
• placeringskort är skrivna

Ja... ni ser... listan kan göras lång... Underbart!

Mina vänner!

Om mindre än en månad är jag en gift kvinna!

Lägenhet!

Här på Hindriksheden ska vi bo i en trea på 76 kvadratmeter. Området ligger någon kilometer från Mora Lasarett, vilket innebär att vi kan pulsa till jobbet om det skulle behövas. Vi har inte sett hur lägenheten ser ut innuti än men hon som bor där nu skulle ta lite bilder och MMS:a. Vi flyttar någon gång i mitten på september. Gud är god!

två år!!!

Två år med dig min älskling! Du är det bästa som har hänt mig. Jag mår bra med dig, jag njuter av att vara nära dig, jag är lycklig med dig och ser fram emot alla dagar framöver som jag får spendera med dig! Jag ÄLSKAR dig! Superduper! Snart är vi herr och fru oxå!
Puss min skatt!

Ursäkta dröjsmålet...

Mycket händer nuförtiden.
*Heltidsjobb som ssk:a - nu har jag börjat komma in i det hele, känns roligt.
*Lägenhets/husletning i Mora. Någon som har nåt tips?
*Packa alla mina attiraljer inför flytt.
*50 dagar kvar till the Wedding! Tiden går alldeles för fort och alldeles för långsamt...
*Sängletning i denna djungel av olika sömnutövningsplatser. Tips?
*Dekorationsfunderingar inför den stora festen + alla andra småsaker som ska fixas.
*Hitta någon som kan spela ingångsmarschen.
*Hinna träffa min älskade (utan att bara prata bröllop och praktiska ting).

Genrep imorgon då några vänner gifter sig, ska bli roligt!

Brudbukett

Bokade brudbuketten igår. Känns skönt men samtidigt lite läskigt. Det är så svårt att veta om de har förstått hur jag vill ha den. Men jag tror att det blir bra. Trend på Vaksalagatan kommer göra den.

Det viktigaste just nu är nog att hitta kläder till Oskar.

Brudklänning!

I onsdags provade jag brudklänningen! FIN! Nu börjar bröllopet närma sig, mindre än tre månader kvar... Och jag LÄNGTAR efter att få bli Oskars!

Bilköp!

Är sedan igår lycklig innehavare av en fin bil. Känns vuxet. Bilen levereras någon gång nästa vecka, då kommer även en bild...

bilköp - nästan

Vi håller ännu en gång på att köpa bil. Denna gång inte lika mycket skruttbilsinriktat. Blivande maken prutar så duktigt så. Får se hur det landar.

För övrigt är det tre veckor tills Oskar tar examen och lika lång tid tills jag har min första riktiga semester! Ska bli skönt!

Träning och mys

Var på gympa igår(!) med pensionärerna på Svettis. Medan svetten bokstavligt talat lackade på en annan så lunkade en liten dam omkring. Tandlös, men med jeans, t-shirt och gympaskor. Såg ut att vara 95 år men hon verkade njuta av att gå och träna. SÖT, hade inte mede mig kameran men annars hade ni fått se en bild, helt underbart!

Var inne i mysigase butiken i stan idag, nya Twilfit, som är som att gå omkring i en stor mysig underklädesgarderob. Stora draperier, mysigt ljus, ombonat och kvinnligt. Det var väl den känslan de ville att jag skulle få oxå...

Tråd

Hur mycket tråd går det egentligen åt till att sticka en tröja? Det är flera hundra meter! Jag har börjat repa upp tröjan som jag blev "klar" med för en månad sen. Den blev för liten. Nu ska det repas och sen nån gång när tid och energi faller över mig ska jag sticka klart den. Blir väl lagom till vintern i Mora...

Förlovad, igen

Vi har precis varit och hämtat våra förlovningsringar. Nu är de nyputsade, graverade och fina. Fingret är så där härligt tungt igen så det verkligen känns att jag är förlovad med världens bästa man. (Även vigselringen är klar. Den är SÅ fin. Känns spännande och lite overkligt...)

Jobb ikväll och sen ledig helg, ska bli skönt.

Arborister

De började med att slänga upp ett rep i trädet, koppla på en väldig massa utrustning, sågar, grenknipsare - allt möjligt. Sen hissade de upp sig själva i trädet och hängde där i två timmar. Klättrade lite ibland och drog ner kvistar och grenar. Vinden ven och träden vajade.

Två arborister i grannens trädgård, ett fascinerande yrke för den icke-höjdrädde.

Ännu en vecka

Tänk va fort tiden går. När vi förlovade oss trodde jag aldrig att bröllopsdagen skulle komma, men nu är det bara fyra månader och två veckor kvar. Ibland räknar man dagarna som segar sig fram, samtidigt inser jag att hela mars bara har svischat förbi. Jag längtar och längtar, samtidigt som det finns en del kvar att göra inför den stora dagen. Som till exempel att få tillbaka sina förlovningsringar! Vi lämnade in dem till guldfarbrorn i början av mars för att få datumet ingraverat. Men vi har ännu inte hört något av honom. Jag saknar min förlovningsring.

Nu börjar jag bli lite varm i kläderna på jobbet och igår kändes det till och med lite sorgligt att jag snart ska sluta. Ett gott tecken.

Ny telefon!

Min gamla kära telefon behagade inte dyka upp någonstans på Gränby. Oskars goda teknikfreakspappa lånade ut en exakt likadan till mig, men den var låst, så det gick tyvärr inte. Oskar, i sin godhet, lånade ut sin (som styrspaken är trasig på så att man bara kan ta emot samtal och ringa såna som man kan numret till). Jag behövde alltså en ny. En elgigant i staden skickade lämpligt nog ut lockande erbjudanden, vilket jag direkt nappade på. Köpte en Sony Ericsson utan abonnemang. Den blir bra. Så, alla vänner, och alla som jag känner - RING eller SMS:a mig, så att jag får tillbaka era nummer!

Bestulen

Min fina gamla telefon är stulen. Kan ni tänka er!? I en stund av hjärnsläpp igår på Gränby centrum måste den antingen ha glidit ur min ficka, eller så har jag glömt den någonstans och någon glad tjuv hittat den. Trist. Men det läskigaste är nästan att jag inte minns något av var jag kan ha blivit av med den. Så, i ett kort ögonblick försvann alla telefonnummer, alla bilder(dock dåliga sådanda) och min telefon som klarade att tappas i stengolv... Nog för att jag länge velat ha en ny, men det kostar, och känns onödigt när man har en som fungerar. Nu måste plötsligt pengar läggas ut i dessa besparingstider. Inte så kul. Nu vill jag ha en billig och fin telefon, om det nu finns.

The best a woman can get

Igår kväll när jag, efter att ha jobbat över en halvtimme, ringde Oskar, sa han bara att han höll på att somna och att jag skulle ringa när jag satt på cykeln. Okej, tänkte jag, nu måste jag skynda mig ner till omklädningsrummet. När jag kort därefter är, halvt springandes ut genom entrén på Ackis, på väg till cykeln ser jag att det sitter någon där och sover. Det är min MAN. Han har väntat på mig 40 minuter bara för att göra mig glad...!! Och gissa om han lyckades...? Du är den finaste i världen! Puss!

Dagarna rullar på

Nu har jag varit självgående i typ en månad. Och visst, det går bra! Varje dag får man lära sig nåt nytt, och jag får jobba på att inte få prestationsångest... Jobbet är kul, det tråkiga är att inte hinna träffa Oskar så mycket... Jag jobbar kväll hela den här veckan, så idag ska vi ha lunchdate! Köttbullar och snabbmakaroner står på menyn, tillsammans med massa kärlek.
Våren verkar försöka titta fram, fåglarna kvittrar i alla fall och krokusarna växer så det knakar. Jag ska ta en solig vårpromenad i minusgraderna och prata med min bästa Vän.

Frid, vänner!

och idag..

...hjälper Herren! Dagen gick bra. Glömde bara två viktigheter, vilket innebär att jag kom ihåg enormt många! Bravo Anna! Idag är det faktiskt en hel månad sedan jag blev sjuksköterska! Uj vad fort tiden går!

Imorgon

Imorgon är en stor dag. Imorgon börjar jag jobba som syrra - alldeles själv. Jag vet att jag tjatat om detta länge nu, men nu händer det verkligen. Och jag är skärrad. Say a prayer for me. Imorgon. Och de närmsta veckorna.
Imorgon är det även ett helt år sen min högra arm var av. Nu är den (nästan) hel igen, och det ser inte ut att bli långfärdsskridskoåkning för min del den här säsongen, dels för att det inte finns någon is att åka på och dels för att jag vill vara säker på att inget bryts när jag tar mig ut på detta hala...
Imorgon ska jag även lämna blod och prov till Tobias Registret - för att kunna lämna benmärg om det någon gång skulle behövas.
Imorgon tänkte jag även träna men jag tror att det får bli på tisdag. TRÄNA. Ja, du läste rätt. :)

Leg. ssk

Nu är jag legitimerad sjuksköterska! Socialstyrelsen hade lite svårt att stava mitt efternamn rätt, trots inskickat examensbevis, personbevis och ansökan... Så jag fick vänta en stund extra medan hon skickade det med rätt namn på. Men nu, sedan den 21 januari 2008, är jag alltså sjuksköterska på riktigt. Ingen förändring egentligen. Bara en massa ansvar och formalia... Pappa är lycklig över att det på legitimationen alltid kommer stå mitt flicknamn, även när jag gifter mig. Något av detta fina namn ska tydligen leva kvar... :)

Glädjespridare

Har varit förkyld en vecka och hemma från jobbet två dagar = två dagar mindre introduktion. Hoppas kunna suga åt mig som en tvättsvamp de närmsta två veckorna. När jag en av dagarna klev på bussen hem från jobbet var världens gulligaste lille afrikanske man busschaufför. För varje patient(förlåt, passagerare) som steg på log han ett stort leende och sa: "Välkommen!". Man blir glad! Efter ungefär halva resan tar han sin bussmikrofon och säger: "Till alla er som ska stiga av nu och alla er som ska fortsätta vill jag önska en trevlig kväll. Ha det så bra!" UNDERBART!! Man blir bara lycklig att det finns sådana busschaufförer på UppsalaBuss. Mera!

Yrkeskvinna

Nu har jag börjat jobba på riktigt. Det står sjuksköterska på min skylt och alla behandlar mig som om jag vore sjuksköterska. Konstig känsla, när man fortfarande känner sig som om man vore student. Men det är roligt och utmanande. Nu måste man tänka själv och se till så allt blir gjort. Jag har idag jobbat en vecka och har tre veckor kvar av min introduktion. Sen ska jag flyga helt själv. Spännande.

Oskar, min käre, har jobbat sina första nätter på förlossingen och förlöst fyra barn - häftig upplevelse!

För övrigt har snön behagat komma till Uppsala, men den stannar nog inte så länge...

Ledig dag

Jag är numera sjuksköterska! Dock icke ännu legitimerad, det tar några veckor - månader att få det ordnat. Men, imorgon bär det av till Ackis för introduktion i ett enormt roligt yrke, fullt utrustad med systerur, stetoskop, fotriktiga skor, stödstrumpor och VIPS. Spänningen stiger. Just nu njuter jag av att jag fick en dag ledigt innan i alla fall...

Nu är det klippt

Håret har äntligen fått sig en behövlig uppfräschning. Så skönt. Gick till en frisör som en klasskompis rekommenderat - och hon var riktigt bra! Dyrt var det så klart men om man inte klipper sig så ofta så är det värt det. Lite huvudmassage var inte heller helt fel. Så, nu är jag rustad inför examen och nytt jobb!

Anställd

Hade idag sista tentan på sista kursen. Ett seminarium kvar och sen är det klart... Konstig känsla! Idag skrev jag även på anställningsbeviset för min nya anställning - som sjuksköterska. Kändes lite småoverkligt när hon började prata om försäkringar och sånt, jag ska verkligen ha mitt första heltidsjobb!

Jaja, examination på fredag, då ska broschen på!

Gott nytt 2008

* Anna tar examen om en och en halv vecka
* Anna börjar nytt jobb om två veckor
* Oskar fyller 27 år
* Äldsta syskonbarnet fyller 3 år
* Storasyster fyller 30 år
* Oskar tar examen
* Oskar och Anna gifter sig (!)
* Anna fyller 27 år
* Oskar och Anna flyttar till ännu okänd ort
* Oskar och Anna börjar nya jobb

= årets stora händelser i korthet.

Lön

Nu är det klart! 200 kronor över grundlön fick jag. Landstinget är som sagt snålt men jag klarar mig. Lönen är för oss sjuksköterskor mer och mer en principsak även om det är klart att man vill tjäna mycket pengar. Men... ska man göra det ska man ju som bekant inte bli sjuksköterska.

Denna första dag på mitt sista jullov ägnas åt städning och julklappsinslagning. Mysigt med jul.

Hörs!

Psykpraktik

Är på affektiva dagvårdsavdelningen och lyssnar på patienter med depression och bipolär sjukdom(manodepressivitet). På avdelningen går patienterna i en 13 veckor lång gruppterapi. Denna satt jag och Sara och lyssnade på idag. Och jag kan säga att till skillnad från kirurgen så går tiden lååångsamt... Man kommer därifrån och känner sig utvilad och glad :).

Det var allt för denna gång.
Hej hopp!

Löneförhandling...

...den minst roliga biten av att få ett jobb. Jag var där idag och trodde vi skulle löneförhandla, men personalkonsulten ville bara kolla upp att de meriter jag angett i min ansökan verkligen stämde. Så förhandlingen blev ingen förhandling, jag fick dock klämma fram en summa jag önskade och får sedan hoppas på det bästa. Tydligen går de efter någon slags mall där varje års erfarenhet inom vården ger 100 kr extra utöver grundlönen och erfarenhet utanför vården 50 kr extra. Landstinget är så generöst! När veckan är över vet jag nog hur mycket jag är värd.

Julen är här...

TÄNK vad fort tiden går! Nu är snart den här terminen över och snart är det 2008! Vid millenieskiftet kunde man inte ens tänka så långt som till 2008. Inte visste jag väl då att 2008 skulle bli året jag gifter mig. Nu är det endast åtta månader kvar!

Sista kursen i min utbildning har nu sina sista dagar, nu läser vi psykiatri och har sedan fem(!) dagars praktik inom detta stora och viktiga område. Idag handlade föreläsningarna om självmord och depression, mycket upplyftande, men intressant och viktigt.

Julen, sista som Gerdmar, firas så klart med familjen. Oskar slinker in på ett hörn och får en försmak av våra traditioner. Han får njuta frukosten och den berömda julhögen tillsammans med oss för att sedan fira resten med sin egen familj för "sista" gången. Jag pyser över till honom på kvällen efter att jag fått alla fina julklappar av min egen familj. Hoppas på en lugn och vilsam jul innan arbetslivet med heltidsarbete drar igång den 15 januari.

En annan underbar sak som hänt är att jag avslutat min karriär inom ICA! Sju år har de troget betalat ut pengar till mig och nu ska Landstinget äntligen få ta över.

Jag önskar er alla en underbar jul och ett gott nytt år, om vi inte hörs innan!

Jobb!

Jag har fått jobb!! Nästan två månader tog de på sig att besluta om detta, men äntligen, när jag nästan börjat tvivla och funderat på att söka andra jobb, då, DÅ ringer Mats på tarmkirurgen!! YES!! Jag börjar 15 januari och jobbar till sista juli, helt perfekt och verkligen ett bönesvar. Jag ville ju bara jobba ett halvår eftersom vi gifter oss i mitten på augusti. Sen blir det semester!! Gud är god!

Uppsatsen är numera klar, vi jobbade på bra och opponeringen gick bra. Vår handledare tyckte att vi gjort en mycket väl genomarbeta uppsats, det är ju alltid kul att höra...

Oskar och jag är mer kära än någonsin och bröllopsplaner börjar så smått framträda, spännande men rätt mycket att tänka på faktiskt...

Frid, mina vänner!

Pirr i magen

Jag har varit på min första anställningsintervju som blivande sjuksköterska... Oj vilken spänning. Har sökt jobb på, hör och häpna, "skit"avdelningen - nedre tarmkirurgen. Och troligtvis kommer jag få jobbet. Känns jättekul och jag gick direkt till biblioteket för att låna böcker om kirurgi och annat som jag nog borde kunna. Jag har cirka tre månader på mig att hämta upp tappad kunskap.

För övrigt går uppsatsen framåt. Christine och jag har fått in alla våra enkäter och kastat oss in i statistikens underbara värld, som ibland kan vara lite småklurig. Vi har även skrivit några stycken av de 25 sidor som det är tänkt att vi ska producera den närmsta månaden. C-uppsats är en ganska långdragen process och det ska bli skönt när den är inlämnad och klar.

Frid.

Fler bilder på kärleken...

Lycka...

Tillbaka i verkligheten

Är nu tillbaka i Uppsala efter äventyret Mora. Sommaren har varit spännande, lärorik och rolig på många sätt. Jag är mer kär än någonsin...

Nu har uppsatsarbetet börjat och Christine och jag har äntligen lämnat in projektplanen inför uppsatsen. Vi började med två intensiva veckor i skolan med schemalagda lektioner hela dagarna plus att denna underbara projektplan skulle skrivas - hänvisad till kvällstid. Uppsatsen kommer handla om hur dialyspatienter upplever vården, det låter kanske inte låter så spännande men ska faktiskt bli riktigt kul att göra en riktig studie på riktiga människor.

Fortsättning följer...

Gästspel på bloggen

Är hemma en kort sväng i Uppsala och gästspelar på min egen blogg. Har hunnit träffa familj och vänner, varit en sväng på konferensen, gått på stan (!) och solat och badat. En kortissemester som nu följs av två veckors intensivt arbetande innan vi återkommer till Upsala. Förhoppningsvis blir det sedan fint väder i Norge. Frid alla vänner!

Mora

Om en och en halv timme bär det av till Mora för två månaders jobb som undersköterska. En smula pirrigt men allt lugnade sig när hyresvärden meddelade att han skulle komma och hämta mig vid tåget iförd en röd tyrolerhatt. Det känns tryggt. Jag går en veckas inskolning innan jobbet börjar på riktigt och då kommer även min underbare Oskar upp för att debutera som läkare. Vi kommer troligtvis jobba på samma avdelning. Det blir en spännande upplevelse.

Datorn följer med men däremot inte internet, men någon liten uppdatering ska man väl klara av. Om inte annat så: Trevlig Sommar!!!

Vi har köpt bil!

Vi har köpt en röd Ferrari, som levereras på fredag. Bild kommer!

Oriana

Har varit på konsert i Helga Trefaldighetskyrka ikväll. 12-mannakören Oriana sjöng 1500-talsmusik. Mer avstressande musik får man leta efter. Underbart.

Bilträsket

En viss köp-och-sälj-hemsida har fått ett stort antal besök av undertecknad de senaste veckorna. Vi är ute efter att köpa en bil. En liten, i skruttbilsklassen, fast utan skrutt (varken Oskar eller jag är särskilt roade av att mecka med bilar), alternativt övre skruttbilsklassen, som vi kan köra på kortare och längre turer med i sommar. Mest en A-till-B-bil, så att vi inte måste cykla runt hela dalarna i sommar(även om det är förenat med god motion). Den får även vara söt - jag gillar Golf, Mazda 323 och Renault Clio. Fast ibland har jag svårt att tänka mig Oskar knixa in hela sin långa vackra kropp i en sån liten bil... Några tips om bra bilar?

Oj.

Jag vill sjunga!!!!!!

Ganska nyss hemkommen från Frida Björks examenskonsert.

Wedding

Bröllop. Det är vackert med bröllop. En lumparkompis till Oskar gifte sig i helgen, och Oskar var best man. Jag har varit tärna två gånger men aldrig hängt med brudgummen i förberedelserna. Vi fick delta i bröllopet från början till slut- dukning, planerande av hemligt sångnummer av brudgummen, påklädning, fotografering, McDrive, väntan, pirr, tårar och skratt. Det var stor feste med många gäster, hoppborg, tårta, massa roliga tal och spex. Annorlunda bröllop men det passade brudparet väldigt bra. Idag fick vi vara med på efterfesten- titta när brudparet öppnade paketen, titta på morgongåvorna, äta rester och bara pusta ut. Det flödar så mycket kärlek på ett bröllop och då är det så skönt att man har nån att flöda kärlek till. Och det är ju så romantiskt med bröllop, lite sugen blir man allt...

Älskling

Satt häromdagen och skrev av "gamla" sms från min kärlek. Det var så många fina, med så mycket vackra ord. Om och om igen hoppade det till i magen. Men jag fastnade speciellt för början av ett: "God morgon, älskling..." och plötsligt kände jag sån enorm lycka av att få vara någons älskling. Oskars. Det kanske låter banalt men, det är stort...

Picknick på kyrkogården

Vet inte om det är tillåtet men det hade vi i alla fall igår. Njöt av det underbara vädret, cyklade i den relativt varma vinden ut till Berthåga kyrkogård. Jag hade ingen aning om att den över huvud taget existerade, men så var fallet och kärleken min hittade dit. Den ser inte ut som en traditionell kyrkogård, utan mer som ett stort grönområde/park. Vi hittade oss ett litet hörn utan vind och vecklade ut vår filt. Couscoussallad, juice och jordgubbar förtärdes. Perfekt söndag!

op, del 2

Operation är kul. Det roligaste är att vara sterilklädd. Detta innebär att först grundligt, grundligt, supergrundligt tvätta händer och underarmar med mycket tvål och sedan sprita händerna en tre-fyra gånger. Innan detta ska man komma ihåg att ta på sig mössa och munskydd, ty efteråt får man inte för allt smör i småland komma åt något med sina händer. Man sätter på sig en fiffigt vikt sterilrock och får hjälp att knyta den. Sedan sätter man på sig sterila handskar som oxå de är förpackade på ett fiffigt sätt. Klart! Jag har nog aldrig varit så ren i hela mitt liv... Efter detta får man bara ta i sånt som är sterilt - ett sjätte sinne börjar långsamt utvecklas för att klara av den uppgiften.

Sedan börjar jobbet. Patienten ska tvättas och kläs in i blå eller gröna dukar så att bara den lilla del som man ska operera på syns. Ibland glömmer man, skräckinjagande nog, bort att det faktiskt ligger en människa där under. När patienten är klar kommer kirurgerna och får hjälp att sätta på sig sina kläder. Operationen kan börja.

Jag var med på två bukoperationer. På den ena skulle man ta bort en tarmtumör. Häftigt hur de letar sig fram till rätt ställe, det är som om de har kartboken i huvudet. Jag var oxå med på tre handkirurgiska operationer. Det var raka motsatsen till bukkirurgi där man jobbar med stora snitt och tarmar i massvis. I handkirurgin letar man sig långsamt, långsamt fram för att se till så att man inte klipper av någon nerv eller något viktigt blodkärl. Ett verkligt hantverk.
Det var häftigt att kunna komma så nära en levande öppen kropp (det kanske låter jättemakabert) och kunna titta och känna. Jag ska inte bli op-syrra även om det var otroligt fascinerande att få vara med.

Op

Praktiktiden börjar dra sig mot sitt slut. Jag hinner dock med några dagar på operation. SÅ spännande. Jag har min operationsplacering på Centraloperation på Ackis, den största op-avdelningen på sjukhuset. Det är som en helt egen värld där innanför dörrarna. Massa små människor som likt myror springer åt olika håll. Alla har blå kläder(supersköna) med muddar på och någon form av mössa. Vi stackars studenter känner oss inte överdrivet snygga i våra men kan ändå trösta oss med att alla faktiskt har de där mössorna... på vissa operationer måste man till och med ha munskydd på sig, vilket gör att det blir väldigt svårt att känna igen folk.

Hittills har jag varit på "narkossidan", den sidan där man sköter all övervakning av patienten under operationen, vi behöver inte vara sterilklädda men måste i stället akta oss så att vi inte kommer åt någon eller något som är sterilklätt. Jag har stått på en liten pall för att tydligt kunna se vad de gör under operationen och ska jag vara fullkomligt ärlig så har jag inte tyckt att det var varit nåt obehagligt även om man ibland ser blodet spruta. Onsdag och torsdag denna vecka ska jag få prova på att "stå i såret". Fortsättning följer...

SimMan

Idag har vi tränat akut omhändertagande av en patient. Fast på en docka. Han heter SimMan och kan göra allt möjligt. Man kan prata med honom, kolla andning, ta puls och blodtryck, sätta kateter, ge läkemedel och så vidare.

Vi fick ett scenario där hans hjärta sviktade så att han samlade på sig vätska på lungorna. Vi skulle träna att ta hand om honom i denna situation, men allt bara förvärrades. Det hela slutade med att han fick ett hjärtstopp så vi fick göra Hjärt-Lung räddning... Spännande och det kändes faktiskt rätt verkligt, man levde sig in i situationen och till och med pratade med honom... Han överlevde.

Godis, njet.

Har efter påskens alla sötsaker bestämt mig för att inte köpa nåt godis på i alla fall en månad. Lyckas jag med det fortsätter jag fram till sommarn. Äta får jag, men inte köpa. Det är ju oftare jag har tillfälle att köpa godis än folk har tillfälle att bjuda mig... Dock gäller detta bara godis, så idag efter en kaosdag på Årstahallen inhandlades Singoallakakor... oops.

Livet på natten.

Jag har jobbat natt för första gången i mitt liv. Jag visste inte riktigt vad jag kunde vänta mig. Hur laddar man egentligen upp inför att jobba natt? Vad ska man äta på natten? Kommer jag, som egentligen är kvällsmänniska, förvandlas till en supertröttis? Tänk om jag helt enkelt inte kan hålla mig vaken...

Den här terminen består till största delen av praktik. Jag har redan avslutat kirurgiplaceringen och barnplaceringen. Nu är jag inne i akut/intensivvårdsplaceringen. Jag är på CIVA, centralintensiven på Akademiska Sjukhuset. Här vårdas människor som har medicinska och kirurgiska sjukdomar som man inte klarar av att behandla på en vanlig vårdavdeling. Många har problem med andningen och får ligga i respirator. Allting är hi-tech, det är maskiner och slangar överallt. Patienterna är riktigt dåliga, det är inte självklart att de överlever. Vården är likadan på dagen som på natten, många av patienterna är dessutom sövda och då blir det ju ingen skillnad mellan dag och natt.

Det var lite pirrigt inför första natten. Jag hade hört att det är bra att försöka sova lite på eftermiddagen innan man går på nattpasset klockan 21. Så jag sov två timmar, svårt när man inte är trött. Det var lite pirrigt i hissen på väg upp till avdelningen. Den ligger absolut högst upp på hela sjukhusområdet så man har underbar utsikt. Väl där var det en kort rapport om läget på avdelningen, nästan fullbelagt med många patienter som var dåliga. Jag blev tilldelad en handledare som jag skulle gå med under natten. Vi fick två patienter. Den ene var en äldre man som tillsammans med sin fru frontalkrockat med en annan bil. Ganska sönderkrossad överallt. Den andre var en man i 40-årsåldern som hade leukemi och fått nedsatt immunförsvar i samband med en benmärgstransplantation. Han hade ådragit sig ett antal infektioner och var nu så dålig att man inte visste om han skulle överleva helgen. Tragiskt.

Jobbet på natten är väl strukturerat. Varje halvtimme tar man kontroller, alltså kollar puls, blodtryck, hur mycket patienterna har kissat, hur respiratorn fungerar osv. Så man har något att göra i stort sett hela tiden. Sen måste man vända dem, vilket är ett stort projekt med alla slangar överallt. Det är mycket läkemedel som man måste ha koll på, en del får absolut inte ta slut, patienterna hänger ofta på en skör tråd. Man tar prover och räknar vätskebalans, för att se hur mycket vätska som kommer in respektive ut, varje milliliter är viktig.

Under natten äter man oxå, men särskilt sugen på mat är man inte. Jag åt en banan och en halv liter yoghurt, men många äter bara frukt. Vid ungefär tre har man "lunch" en halvtimme, och aktar man sig inte då så kan man plötsligt känna tröttheten komma över en. En del passar på och ta en powernap på fem minuter. Jag vågade inte bjuda in sömnen, tänk om den ville sova kvar...

Klockan fem på morgonen tar man alla prover på patienterna och sen rullar jobbet på fram till kvart över sju då man får gå hem. Som tur är så händer det någonting hela tiden på den här avdelninen så man hinner inte riktigt sätta sig ner och känna efter om man är trött. När man kommer hem på morgonen ska man försöka sova, och låtsas som att det är natt, inte jättelätt alla gånger. Nu har jag gjort hälften av min praktik på den här avdelningen, två av fyra pass och i natt ska jag göra mitt tredje. Jag är ju lite småförtjust i maskiner och tekniska saker så jag tyckte det var hemskt spännande.

Livet från vänster...

Det är lika bra att säga det med en gång. Jag har brutit armen. Bambi har varit i farten. Oskar och jag skulle ut en sväng förra söndagen och åka långfärdsskridskor, för mig var det första gången. Alla som känner mig vet att jag inte är uppvuxen i en friluftsfamilj och har inte heller varit särskilt road av friluftsaktviteter. Sålunda har jag aldrig riktigt lärt mig åka skridskor. Nu när jag blivit vuxen, tänkte jag ta igen lite. Min käre Oskar är ju till skillnad från mig en riktig hejare på allt vad sport heter.

Så vi drog ut, Oskar, hans pappa och jag. Och jag som inte stått på ett par skridskor sen mellanstadiet fick lugnt börja med att träna balansen. Oskar är en god och tålmodig lärare. Sen träna att svänga 20 cm från kanten. Det gick framåt och till slut kunde jag lite själv. Druttade väl några gånger. Så på vägen tillbaka, för att fika fick jag väl upp lite högre fart, och pang ramlade jag och tog i mig med högerhanden. Aj, vad ont det gjorde. Oskar och jag konstaterade efter en liten stund att den faktiskt hade gått av. Trist.

Snabbt in till akuten där de drog den rätt och gipsade. Det vänstra livet hade börjat...

Äta, skriva, klippa, skriva på datorn, gå på toa, ta på sig kläder, duscha. Allt ska numera göras med vänster hand. Jag har blivit en riktig fena på det mesta vänstra, även om handstilen ibland kan vara lite svår att tyda, för att inte tala om namnteckningen. Praktiken blir tyvärr lidande, vilket jag tycker är mest tråkigt av allt. Som tur är så är de snälla på avdelningen och låter mig göra det jag klarar av men slipper resten. Praktiken var enligt dem redan godkänd. Skönt.

Tre veckor till kommer jag ha gipset, sen är jag väl hänvisad till handledsövningar ett tag framöver antar jag.

Bilden är på en nygipsad (och bedövad) Anna...

Livet på nedre tarmkirurgen...

05.00 piip: Jag går upp. Observera: går upp! Inte bara vaknar utan går även upp ur sängen = snoozar int. Och är dessutom hyfsat pigg! Skumt. Kan man förändras från att vara kvällsmänniska till att bli morgonmänniska? De var en som i hissen på vägen upp till jobbet sa lite ledsamt "man vänjer sig aldrig...". Kändes ju lovande. Men oavsett så har jag den senaste veckan lagt mig innan 22 och gått upp fem. Och varit i tid varje dag. (okej. är lite impad av mig själv)
06.45: morgonrapport börjar. Ibland helt nya patienter som man ska sätta sig in i. Cirka 45 minuter har man på sig att få en inblick i de sex patienter man ska ha hand om under dagen. Linda, en annan student, och jag ska sköta dessa tillsammans. Mycket lärorikt.
07.30: morgonarbetet börjar, vilket för patienterna innebär att vi plötsligt kommer in och bökar med dem. Vi delar mediciner och räknar ut hur mycket vätska som har kommit in och gått ut under dygnet. Småpratar lite. Kanske ska nån liten luring iväg till operation vilket innebär en hel massa förberedelser som ska vara grejade innan... (=fullt upp)
08.45: rond. Då måste man ha fått koll på hur patienterna mår och veta om det är något speciellt som ska tas upp. Ibland kan man bli satt på prov...
09.15: post-rond-arbetet börjar. Dvs. verkställa allt som doktorn har ordinerat. Blanda dropp, förbereda för undersökningar, omläggningar, observationer av kroppsvätskor (fräscht)... Detta tar en stund och brukar avbrytas av välförtjänt second breakfast. På fredagar lyxar de till det med ägg på mackan. Små glädjeämnen. :-)
12.30: sitter man förhoppningsvis och dokumenterar allt som hänt under förmiddagen. Kvällspersonalen kommer vid 13, så innan dess måste man vara klar.
13.15: förhoppningsvis lunch. Så att man inte förgås.
14.00: fortsätta att jobba med post-rond, göra klart det man inte hunnit. Tiden tickar på rätt bra fram till...
16.00: då man går hem. (är man student kan man ibland få gå hem tidigare, beroende på handledare)
16.15 -> varva ner, småsova, laga mat med the Love of my Life.

short up-date

Oj. Det har visst gått nästan en månad sen jul... Tiden springer iväg.

Jag hade en lugn och skön jul, jag började bland annat sticka och har nu blivit färdig med en raggsocka i tjockt, mysigt, grått ullgarn. Den andra är påbörjad och längtar efter att bli färdig. Det är jättemysigt att sticka. I mellandagarna passade Oskar och jag på att pussla lite på pusslet han köpte innan jul. Det var oxå jättekul. Skönt att bara glömma allt en dag och sitta tillsammans och pussla. Avkopplande!

Den tredje januari drog terminen igång igen, så det var tur att man hade fått några avslappningsdagar innan dess. Min tenta var den 11 januari i kirurgi och Oskars den 12:e, oxå den i kirurgi. Hans gick rätt bra, de har nån form av specialtenta så man vet rätt bra efteråt hur det har gått, och jag hoppas min gick bra. Den var lite klurig tycker jag. Så tiden sen jag skrev sist har upptagits av avkoppling och tentaplugg.

Nu har praktiken börjat. Jag är på en "skitavdelning"(ursäkta uttrycket), nämligen nedre tarmkirurgi. Majoriteten av patienterna har cancer i tjocktarm eller ändtarm. Några har blindtarmsinflammation, men alla har på något sätt problem med "utgifterna". I två dagar nu har jag gått tillsammans med en undersköterska för att lära mig avdelningen och den grundläggande omvårdnade, till exempel hur en stomi ser ut. Idag börjar verkligheten när jag ska gå som sjuksköterska. Det ska bli jättespännande. Jag går med min handledare i ungefär en vecka och efter det ska en annan student och jag tillsammans jobba som sjuksköterskor och ha hand om sex patienter i tre veckor. Det blir kul. Och jag tror nog att jag blir sjuksköterska efter det... :-)

Igår fyllde min älskade Oskar 26 år. Nu är han vuxen och jag är hans unga flickvän.

Vi är redan bjudna på två bröllop det här året. Johannes Lindgren och Anette Finsen gifter sig nästa helg, de ska bara ha ett litet bröllop, men ändå. Pingsthelgen står nästa bröllop och då är det en till av Oskars närmaste vänner som gifter sig och även Oskar ska medverka, som bästa mannen. Året har precis börjat, vi får väl se hur många till det blir...

Så, detta var en kort uppdatering om vad som händer i mitt liv just nu. För övrigt är jag kär och träffar min kärlek varje ledig stund.

tipp tapp...

Nu är det jul igen. Konstigt nog. Den kommer alltid tillbaka. Samma jul. Kanske för att jag tillhör en familj som tycker om traditioner... :-)

• Jag har lussat för kärleken min. Han blev jätteglad.
• Jag har fått en jättefin, stor, röd ros OCH chokladpraliner. Jag blev rörd.
  
• Jag har fått "jullov". Man ska väl passa på att njuta - snart är man ju färdigutbildad(!).
• Jag har köpt alla julklappar. Tror jag. Det är roligt att köpa julklappar!
• Jag har gjort julgodis - knäck, smörchokladkola(mums) och bränd mintnougat(den skulle inte vara bränd...).
• Jag har tampats med två tredjedelar av Uppsalas befolkning i julruschen. En tredjedel på stan och en tredjedel på Gränby Centrum. Jag gillar det. Man ska inte bli stressad över lååånga köer, och det blev jag inte = gott tecken på att jag har jullov.
• Jag har spanat på min kärlek när han jobbade så flitigt i fiskdisken. Kände mig lite som en tonåring och det kändes som om alla runt mig trodde att jag var lite förtjust i honom. Hemlisen var ju att det är min pojkvän. Och att jag är lite förtjust i honom. tihi.
• Jag har julpyntat och försökt att leva mig in i stämningen. Kanske börjar den sakta sakta infinna sig... Snön ligger ju fortfarande kvar.
• Jag har åkt på NYA E4:an!! På självaste öppningsdagen! tjihuu. Det var jättekul.
  
• Jag har höga pyssel och läsambitioner för mitt jullov som varar en vecka till. Har lust att lära mig sticka raggsockar oxå.
• Jag jobbar på julafton i år igen. Gulligt.
• Jag försöker stå emot en låtsasförkylning. Jag tror jag lyckas.
  
• Jag har ännu inte slagit in någon julklapp. Det är väl det man ska göra på lillejulaftonsnatt?
• Jag har tenta den 11/1 2007 (!) När man minst anar det kan plugg-glädje smyga sig på. SKA man då plugga när man äntligen är ledig?
• Jag har fått en julkram av Crista!
• Jag har lyckats få tag i en skolbok så att jag kan (självklart efter jullovet!) plugga till tentan.
• Jag har lyckats bra på mina senaste tentor. Roligt.
• Jag är pirrig i magen över att få veta var jag ska ha min praktik i vår. (hoppas hoppas hoppas att jag slipper va på ortopeden...) :-)
• Jag undrar just vad jag ska få för julklappar... Lika spännande varje år när man inte önskat sig nåt...
• Jag är lite egofixerad, men nu vet ni andra vad som händer i mitt liv i alla fall.

Herrens frid och en välsignad julhelg önskar jag er alla!

Anna = planerande?

Ja, man skulle ju faktiskt kunna tro att det var så (dvs. att ett under har skett)... eftersom jag har fått s o m m a r j o b b ! ! yes. det är sant! Snacka om framförhållning! Faktum är att jag själv inte kan ta åt mig äran, utan jag lämnar alla creds till min kärlek. Han ska nämligen jobba som underläkare (kul va) på Mora lasarett och då kom vi på den lysande idén att jag oxå kunde jobba där. Nu föll det sig så enkelt att jag inte ens behövde tjata om det hela, Oskar nämde för sin chef om mig. Och vips! Så, Dalarna- here we come!

(om någon för övrigt funderar på varför jag plötsligt har skrivit tre inlägg på två dagar, så kan svaret ligga i fenomenet webföreläsningar, de har plötsligt ökat tillgängligheten till det verdensvide nett, och måste man ändå sitta ett antal timmar i sträck och kolla på föreläsningar så kan man lika gärna ta lite pauser...)

å nej...

jag kom på en till julönskan... är säkert redan alldeles för sent eftersom min familj i år är enormt tidiga med sina klappinköp.

jag vill ha en digital systemkamera!!

känslan, snudd på ha-begär, föll alldeles plöstligt över mig. har i och för sig gått ett tag och varit sugen på att bli duktig på att fota, och visst, jag har en jättebra kompaktkamera, men världen vidgas några snäpp med en sysemkamera...

oj, va jobbigt det blev. hoppas att familjen slinker in här och kollar så de förstår min djupaste önskning.

tentad

Äntligen klar med gynekologikursen! Tentan var igår, skönt att den är över. Den gick bra tror jag, nåt fel här och där har jag väl som vanligt, men annars tror jag att jag prickade det mesta. Skrev så pennan glödde. Det var förresten inte bara gynekologi utan även pediatrik och obstetrik (förlossningskonst). Så nu är jag, efter fem veckor, fullärd inom kvinnohälsan.

Snabbt som ögat hoppade jag sedan vidare till kirurgins underbara värld. Där ska det oxå bli fem poäng men eftersom julen ligger lite i vägen blir det i praktiken tre plus en dag. Svettigt att på denna korta tid förstå sig på allt vad operationer, akut omhändertagande, sår, vätsketerapi innebär. Detta ska dessutom vara förberedande för min längsta praktik - 7 veckor- då jag ska bli sjuksköterska. Men. Jag tror faktiskt att det kommer funka riktigt bra. För det är störtkul.

Det var så gulligt, förresten. Till basgruppen idag hade vi en utgångspunkt om en man som blev påkörd. Tror ni inte att lärarna på skolan har spelat in ett litet drama om detta... så sött!

Har för övrigt äntligen fått adventspynta, och efter att ha bytt 10 av 40 lampor i min ljusslinga så är det riktigt mysigt hos mig. Bara snön som fattas för att julkänslorna verkligen ska infinna sig...

Nu ska jag sätta mig ner och klura lite på vad ett traumalarm innebär...

Frid, vänner! (lite påverkad av pingstkyrkepojkvännen blir man nog allt...)

tiden går...

Undrar just om det är lika jobbigt att jobba som att ha praktik. Jag hoppas inte det. I alla fall föreställer jag mig att det där med att man alltid måste lära sig nåt och att hela tiden hålla öronen på spänn är ansträngande. Under praktiken kändes det som om jag inte hann med nåt annat än att åka till och från hjärtavdelningen och någon gång ibland, när Oskar var hemma så hann jag träffa honom oxå... Jaja, det var väl en jättefin förklaring till varför jag inte skrivit på länge.

Ursäkta mig helt kan jag dock inte göra. Nu har jag ju läst teori i tre veckor och plötsligt hade jag alldeles för lite att göra på dagarna/kvällarna när jag kom hem... Oskar har varit i Falun tre veckor och jag har haft en massa tid över...

Nu läser jag gynekologi, obstetrik, pediatrik och farmakologi! Det ni! Jag får bland annat lära mig hur min egen kropp fungerar, vad en gynekologisk undersökning går ut på, hur man gör en abort(hoppas dock slippa komma nära det i verkligheten...), hur man tar hand om förtidigt födda barn... Tänk förresten att barn kan överleva utanför mammas mage redan i vecka 25-26, ibland tidigare! Då har ju bara lite drygt halva graviditeten gått.

Christine(numera Svensson) och jag klurar lite på hur många i klassen som kommer vara gravida efter den här kursen. Alla sitter liksom och blir sugna och är man nånstans kring tretti och får höra att fertiliteten avtar från 27 års ålder, ja då kanske, kanske man springer hem och säger att det är på tiden... Spännande. Vi misstänker redan en... :)

Så detta är alltså vad som händer i mitt liv just nu, förutom önskelisteångest, längtan efter att sätta upp adventspynt och lite så...

hjärteroligt

Nu har jag snabbt svischat vidare i min sjuksköterskepraktik. Efter att ha suttit två och en halv timme på buss varje dag fram och tillbaka till Östhammar, har jag nu äntligen fått sätta mig på cykeln tidiga mornar för att åka till praktiken. Jag är på en hjärtavdelning, 50F heter den. Det är ingen intensivavdelning, så jag slipper ha mitt eget hjärta i halsgropen hela tiden. Men lite spänning finns det allt..
Förra veckan fick jag vara med och defibrillera en patient. Ni vet, så där som de gör på alla sjukhusserier när det kommer in nån som har fått hjärtstopp. De säger "clear" och så skjuter de patienten med el. Patienten studsar till i sin säng och oftast slår hjärtat igen. Riktigt så spännande var det inte för mig. Till min avdelning kommer det patienter som har kroniskt förmaksflimmer, vilket innebär att hjärtat ibland får en knäpp så att det står och slår alldeles oregelbundet. Dessa patienter kan få komma och få en liten stöt, det är ungefär som att trycka på re-set, så att hjärtat börjar slå normalt igen. Min handledare, som för övrigt är ett år äldre än jag och har jobbat i ett och ett halvt år men är jätteduktig, frågade läkaren om inte studenter fick vara med och elkonvertera(som det oxå kallas). Jodå, hade man bara varit med och sett konvertering två gånger så fick man göra det själv. Hela grejen sker under kort narkos, patienten sövs, och somnar verkligen bums, och vaknar efter fem till tio minuter. Under den tiden har den fått en, två eller tre stötar. Det gör tydligen så ont att det inte skulle gå att vara vaken...
Jaha, så plötsligt steg Annas puls otroligt! JAG ska defibrillera en människas hjärta! Tänk om jag gör nåt fel... Pirrig i magen... Men som tur är så gör man det inte helt själv utan doktor Prit är med hela tiden och övervakar och instruerar. I verkligheten säger man inte "clear" utan lite finare "bort från sängen" och då får man ju så klart inte själv stå och hänga på sängen, då får man ju en stöt själv.
Det gick bra. Patienten överlevde, ingen annan fick nån stöt och doktor Prit tyckte jag var jätteduktig. Och SÅÅ kul det kändes efteråt!!

glad

bli-glad-saker:

::. fått ett jag-tycker-om-dig-vykort av oskar
::. skrivit färdigt ett (tråkigt?) PM
::. gått på en mur och tittat på stjärnorna
::. haft sovmorgon
::. myspratat med mamma en lång stund
::. börjat läsa en otroligt bra bok (A heart ablaze -John Bevere)
::. blivit innehavare av roligt 2 för 1-häfte
::. har nån att två-för-en:a det roliga häftet med

sticktant

Idag har jag varit på labb på Östhammars sjukhus. Det innebär att man sitter och sticker folk i armarna. Det är roligt! Tyvärr var två av läkarna borta- det är de som skickar folk till labb- så det kom inte så mycket folk som jag kanske hade hoppats. Men några stackare prickade jag i alla fall. Det gick rätt bra, men man får inte vara för feg och försiktig utan måste vara rätt stadig på handen så att man inte gör illa folk... (mer än nödvändigt) Ja, kul var det i alla fall men mer övning skulle inte skada, får hoppas att det kommer mer av den varan framöver. Jag ska bli en riktig hejare på att sticka folk... !

I believe I can fly...

Jag, Anna Elisabet Gerdmar, har gått höghöjdsbanan på Alnäs! Här är några faktorer som medverkade i upplevelsen.
1. innan jag började klättra upp för första "hindret" (dvs. en jättegungig repstege av metall och vajrar) tyckte jag att det skulle bli riktigt roligt. Men väl på denna stege, som Oskar så klart besegrade på två röda sekunder, började jag fundera på vad jag hade givit mig in på. Men man kan ju inte gärna ge upp när man väl har börjat! Lite stolt är man ju allt...
2. jag har (i alla fall haft) höjdskräck, men jag bestämde mig för att inte titta ner utan låtsas att jag bara gick på lite rep nånstans...
3. min käre Oskar är instruktör på densamma, och tycker därmed att det är roligt om även hans flickvän delar kärleken till höjdäventyr. Han brukar vanligtvis gå nere på marken men klättrade denna gång tillsammans med mig - och tur var väl det - man behöver lite omtanke när pulsen, av ren fasa, är uppe i 200.
4. jag klarade de flesta hindrena galant(eller hur Oskar?) men velade väl lite av och till, nån gång kanske... ;)
5. jag har alltid haft en skräckblandad förtjusning för höjder och till och med, vid några obevakade tillfällen, sagt att jag ska hoppa bungy jump - därmed kan det vara bra att börja med lite lägre höjder dvs 6-7 meter över havet. Jag har alltså plockat ett delmål.
6. något skakig var jag när jag väl var nere på marken, men nu när träningsvärken lagt sig efter att jag krampaktigt hållit i min säkerhetslina hela tiden, skulle jag faktiskt vilja göra det igen... (!)

praktiktid

hösten har börjat och äntligen får jag börja skolan. har nu varit min första vecka på praktikplatsen i östhammar. det är kul! det innebär tidigar mornar, efter att i sommar ha fått sova en hel del känns det nu lite i kroppen efter att ha gått upp kvart i fem tre dagar i rad. men, sova vidare kan man ju göra på bussen. den tar en timme.

dagarna innebär rapportering, medicindelning, blodprovstagning, rond, dokumentation, droppsättning, ännu mer mediciner, telefonsamtal hit och dit. det är mycket som är nytt och efter en vecka har jag väl kommit i jobbet rätt bra. det är dock en hel del rutin och erfarenhet som saknas - naturligt nog. känns konstigt att lämna undersköterskesysslorna och istället säga till undersköterskorna vad de ska göra - jag skulle ju egentligen kunna göra det själv...

men, efter den här veckan känns det ännu mer som att jag är på rätt spår och det är ju skönt.

Korp

Jag har blivit fotbollssupporter! Tro det eller ej. Jag har varit på min första korp-fotbollsmatch! Uppslaget, tror jag att de heter, spelade sin näst sista match för säsongen, och min käre Oskar var så klart med och spelade. Det lär väl inte bli den sista matchen jag går på... Tyvärr blev det oavgjort mot Fonjod(jag vet, helskumt namn) men det var i alla fall roligt att titta. Birgitta, Oskars mamma, är ett troget fan så vi stod där tillsammans och hejade (mer eller mindre).

Nu börjar hösten och därmed mitt favoritväder. När andra får vårkänslor får jag istället höstkänslor! Det pirrar i hela mig och jag blir alldeles lycklig. Himlen är hög och blå, solen skiner med ett särskilt vackert ljus, träden är fortfarande gröna, luften är lite småkylig så man kan få ha på sig en tröja, man blir lite kall i ansiktet och snart får man plocka fram fingervantarna, vindruvorna blir billigare...(jag vet, det kanske låter helt skilt från höstvädret, men för mig är det typiskt höst)
Njut, mina vänner!

sjuk 2...

är väl på bättringsvägen nu. efter att ha haft feber i en och en halv vecka. konstig sjukdom det här. doktorn( inte doktor Nordlund) sa att det var en lymfkörtelinflammation, så trots att febern nu äntligen är nere, så att man kan börja leva ett liv utanför sin säng, så har jag fortfarande svullna lymfkörtlar. både på halsen och i magen...! men, jag har fått nån form av antiinflammatorisk medicin så förhoppningsvis går även svullnaden ner. annars börjar ju hösten närma sig med stormsteg, luften börjar kännas höstigt kylig på mornarna, det är bara en vecka tills skolan=praktiken drar igång, jag blir 25 om mindre än en vecka... höst är mysigt, min favorit.

sjuk...

okej. feber på fjärde dagen kanske inte är suuuperkul. har inget minne av att ha haft det tidigare. men, faktum är att det blir mycket trevligare(om det nu kan va trevligt att vara sjuk) när man har en snäll pojkvän som trotsar bacillerna och pysslar om en... vilken lyx.

2 x 40

idag kommer Oskar hem efter att ha bott i en resväska större delen av sommaren. äntligen. typiskt att man drog på sig nån form av influensa - inte förkyld men ont i kroppen och feber. men, vad botar inte lite kärlek...

nattvandrare

vaddå, klockan är halv tjugofyra och jag har suttit framför datorn en stund efter att ha kommit hem från första kvällen efter semestern på Årstahallen. vaddå, jag har sagt godnatt till huset och alla som bor här. vaddå, jag har borstat tänderna för att krypa ner i sängen. vaddå, kvällsluften bara rooopar efter att få göra sällskap med ett förälskat par. vad gör man inte...? slänger iväg ett litet sms till Oskar, trots att jag antar att han sover. inom några minuter hinner jag säga till pappa, som jag nyss sömnigt sagt godnatt till, att jag ska åka ner på stan, och sätta mig i bilen för att träffa mannen. botaniska trädgården är mörk men vackert romantisk sådär mellan tolv och två på natten. och när natten blir för kall kan man alltid sitta en eller flera stunder i bilen och småprata. man är alldeles för trött men alldeles lycklig...

sommar!!

En perfekt sommardag tillbringas på en brygga i Trehörningen. Skinande sol, lagom värme, ljumma dopp, fika med granatäpplejuice, getingar(kan man dock vara utan men de späder på sommarkänslan), pojkvän och hela hans familj och inte halva Uppsala. Bättre kan det inte bli. Sommaren är inte över än, kära vänner!

Barnträning

Joel är söt. Det kan vem som helst konstatera. Men det är liksom extra gulligt när han kommer och lägger sig i min säng på morgonen. Jo, jag är en kvällsmänniska som njuter av att ligga länge i sängen på morgonen och, jo, joel är precis tvärt om - som alla ettochetthalvtåringar. Men i morse halv sju var det faktiskt riktigt mysigt att ha en sån liten i rummet. Hans föräldrar är på minisemester och då föll det på min lott att jag skulle ta hand om honom på natten. (eftersom jag är den som sover bäst) Som tur är lyckades vi ha riktigt hålligång på dagarna så att han sov gott på nätterna. Bättre än jag. Maken till att snurra runt när man sover! Jag är imponerad av att han inte vaknar. Han ligger ju och gör konster i sängen... finns det fler som gör det? :)
Det är ju för övrigt helt okej att vara moster. Och nu har jag dessutom klarat av två nätter, så: Motherhood here I come! Rätt gulligt att vara ute och leka med Joel, alla tror ju att han är min, en kvinna i mormorsåldern undrade om det var mitt första barn. Var ju tyvärr tvungen att erkänna att jag bara tränade. Oo så roligt, tyckte hon, då har du ju ditt kvar! Och så är det nog. Mysigt men, visst, en smula trött blir man ju...

en månad

en månad sen jag åkte till Arlanda med hans föräldrar
en månad sen jag pirrig och nervös stod och väntade på att han skulle komma ut från teminalen
en månad sen han äntligen kom, med ett stort leende men utan ord
en månad sen jag fick äta frukost hos familjen Nordlund
en månad sen han tog min hand och glädjen spreds i hela min kropp
en månad sen vi drack saft under äppelträdet med mamma och pappa
en månad sen han kysste mig för första gången
en månad sen vi myste på en filt hela eftermiddagen
en månad sen jag blev Oskars flickvän
en månad sen han blev min pojkvän

puss

åjråpakonfärans

så var den här.
i år igen.
årets höjdpunkt..?
ja.
inget å göra?
kom förbi en sväng vid Livets Ord och se "turistattraktionen" nr. 1
massa folk, massa möten, massa mat, massa jobb, massa sol
-mest av allt-
GUD

...och snart kommer oskar...

Norge

Æntligen ær jag tillbaka i Norge.

Før mina kæra svenska vænner syns detta tydligt...

åæø kan skrivas på många olika sætt.

I lørdags gifte sig Christine och David, det var ett vackert brøllop. Sara och jag gjorde frukt och godisbordet, och det blev faktiskt riktigt bra. Kul.

Fredrikstad ær en fin sommarstad. Helt underbar nær solen skiner, inte riktigt lika kul nær det regnar. Då får man ta sin tillflykt till en relativt nærbelægen galleria... shopping. Jag lyckades riktigt bra med att bara køpa sånt som jag blev nøjd med och dessutom næstan allt på rean! Rrroligt.

Den som annars uppfyller mitt sinne ær Oskar.

:-)